KVINNOFRUKOST OM GRØNLAND  

Den 3 maj 2025 anordnade KviSk i Lunds stift en kvinnofrukost på Allhelgonagården i Lund. Gäst och föredragshållare var sognepræst Ulla Elvira Hermann från Fredensborg sogn i Danmark. Hennes besök var ett led i vår ambition att knyta kontakt med Den Danske Folkekirke. 

Ulla var dansk präst i Grønland mellan åren 2004-2007 och det var sina erfarenheter från dessa år hon delade med oss. 
Hon var stationerad i Nuuk, huvudstaden i Grønland. 
Hennes uppgift var att förrätta gudstjänster, dop, vigslar och begravningar för den dansktalande församlingen. Besök på skolor, sjömanshem och fängelse samt ibland långa och tidskrävande resor ingick också i Ullas arbete. Hennes församling omfattade en enorm areal av snö, is och hav. Själv talar hon inte grönländska, men har grönländska rötter genom sin grönländska mor. 

Ulla tog oss tillbaks till 1721 då Hans Egede, en norsk missionär, kom till Grønland för att kristna grönländarna. 
Hans Egede blev både hyllad och kritiserad. Han tog kristendomen till Grønland men också det europeiska herradömet. Grönländarna skulle ”förnyas” genom tro och europeisk kultur. Trots ambivalensen gentemot Hans Egede står han staty vid Nuuks domkyrka och har även en kyrka uppkallad efter sig. 

Få år efter Hans Egede kom den pietistiska rörelsen Herrnhutarna till Grønland. De bodde bland grönländarna, lärde att tala deras språk och utvisade större respekt för den lokala kulturen. Kvinnorna hade en markant roll hos herrnhutarna vars kvinnliga missionärer både undervisade och förkunnade. 
Även i den grönländska kulturen har kvinnan alltid haft en bärande roll. Kvinnorna har förmedlat tradition, omsorg och tro genom sång, bön och berättelser. Ofta var det kvinnorna som organiserade de gudstjänster som Ulla förrättade på sina resor. 

Ulla betonade att åren i Grønland lärde henne mycket. Grönländarna lärde henne att styrka och sårbarhet går hand i hand, att kvinnors röster bär på visdom, att tro när den levs och delas kan bygga broar mellan kulturer, språk och kön. Och man måste lära, lära av dem som bor på denna barska men vackra ö. Grønland kräver ödmjukhet och respekt. Som präst i Grønland måste man vara teolog, medmänniska och lärjunge på en och samma gång. 

Många intresserade frågor följde efter Ullas föredrag och vi fick alla ett papper med bönen Vår fader på grönländska, ett förvisso svårt och helt annorlunda språk. 

Veronica Helm Andréasson