”Med kroppen mot jorden och blicken i det eviga blå, är jag bortom tankarna och orden.
Där finns inget jag måste förstå”
Gräset under fotsulorna, solskenet över oss, havsbruset i våra öron, träden omkring oss, mina dansvänners
händer i mina och cirkeln vi tillsammans formade, samlade och väckte våra kroppar
och sinnen till att börja dagen. Trummornas rytm och Lisa Ekdahls sång tog tag i oss och vi dansade.
Hela mitt jag fylldes av kärlekens liv.
Det var försommar och vi var samlade på mor Cillas gård för Retreat med heliga danser.
Jag hade kört husbilen från Umeå vid Västerbottenskusten genom det alltmer
grönskande och blommande Sverige till Arild i Skåne för att delta.
Närhelst jag hör sången förflyttas jag i tanken till de få men innehållsrika dagarna där i slutet av maj.
Och hela min kropp fylls av tacksamhet för vad jag fick vara med om.
Jag har både deltagit i och lett många retreater framför allt i ignatiansk anda under många år.
Jag har också dansat heliga danser i mer än trettio år framför allt i Mariakyrkan i Umeå.
Nu förenades dessa i tystnadens gemenskap under några dygn.
Det gav mig en ny nåd och var en lisa för min själ.
Välsignelse över Karin och Annika som ledde oss.
Inger Boman