Varför miljö- och rättvisearbete?

Ett faktum av utomordentligt stor betydelse för våra liv har blivit tydligt: jorden har feber och det är vi människor, främst västerlandet, som förorsakat denna.
Klimatförändringen kan sägas ha ett direkt samband med kvinnosaken och religionen. I religiösa ord skulle man kunna säga att vi tillbett fader Himmel och glömt moder Jord. Och vi behöver båda föräldrarna.
Kvinnor har ansetts stå närmare jorden och kvinnor har inte räknats (ens i produktionen) och deras erfarenhet har inte vägts in i de beslut av olika slag som åstadkommit miljöförstöring och klimatförändring.

Kyrkan har spelat med och förvisso inte alltid varit något kritiskt ”salt” eller ”ljus”. Snarare har den kristna kyrkan genom seklerna förstärkt och legitimerat det androcentriska (manscentrerade) synsättet. Den har nedvärderat kvinnan och jorden, mater-ien. (I det ordet gömmer sig lat. mater, moder). Anden i (ny)platonsk mening har ansetts komma från en annan bättre värld och har utgjort fokus för intresset. Andlighet har varit lika med religiositet och värderats högre. Men det finns också användbara stråk i den teologiska idéhistorien som kan framhävas och byggas vidare på.

I denna historiskt och globalt laddade situation vill Kvinnor i Svenska kyrkan efter sin förmåga bidra till att det teologiska tänkandet inriktas mer på skapelsen, mater-ien. Denna är av allt att döma själv (upphov till) energi och liv och annat som man brukar förknippa med andlighet. Mater-ien, urstoffet för att tala med Teilhard de Chardin, är vår mor, som ordet säger. I vördnad för skapelsens under förtjänar den att kallas gudomlig, moder Jord. Detta innebär dock inte ett automatiskt essentialistiskt samband mellan kvinnor och natur. Det ryms inom kristen skapelsetro, som vanligen uttrycker det så: Jorden är Herrens. Gud har skapat allt, etc.

Detta synsätt har mycket vittgående konsekvenser, som inte kan utläggas här. Så mycket kan emellertid konstateras att det finns stor anledning att engagera sig för miljö- och rättvisearbete och det med tydlig kvinnoteologisk motivering. Feminismen bör förutom kvinnors rättigheter tänka in barnens och hela skapelsens liv och rätt.

Den attityd vi vill arbeta med symboliseras väl med logon (se ovan) för Kvinnor i Svenska kyrkan: kvinnan/modern med barnet i famnen eller i skötet. Som kvinnor intar vi en vårdande attityd till livet, till barnet som vi bär. Samtidigt bärs vi själva i och av modern, Jorden, ja hela skapelsen och finner vårt skydd och vår tillit, vårt hopp och vår kärlek i den relationen, som inkluderar relationen till medmänniskorna. Med traditionella teologiska termer är detta vad inkarnationen innebär: Gud och Guds rike finns inom räckhåll på jorden och inom oss.

Kerstin Bergman, fil.lic.
f d ordf i Kvinnor i Svenska kyrkan