You are here

Andlig mater-ialism

Andlig mater-ialism

presenterad på Ekoteologiskt seminarium i Västerås 30 nov 2010
av Kerstin Bergman.

I kritisk solidaritet…

Likt Kvinnor i Svenska kyrkan vill jag bidra i kritisk solidaritet med kyrkans tradition. Somligt får vi ”förlåta”= lämna och gå vidare hellre än att tänja orimligt på begreppen. Strävan är att formulera en ekoteologi som är förståelig och acceptabel även för ickekristna. Man riskerar annars att exkludera de flesta moderna människor.
Klimathotet är globalt. Gudstron är global. Då måste teologin också få vara global. Judisk-kristen tradition är bara en tankefåra i mänsklighetens reflektion över livet och världen. Andra religioner kan ha sett andra sanningar.
Kristen teologi är felbar. Det ger frimodighet att tänka nytt.

1. Modern världsbild - utan transcendens/övernaturligheter
a. Gud bor i sin skapelse. Inkarnationen betyder att Gud finns i världen, nåbar för alla lika. Gud finns att söka på jorden och i universum och endast där. Det transcendenta är per definition onåbart och måste lämnas utanför. Kan man forma en tillfredsställande immanent gudsbild, där Gud är större ?
När man talar om uppenbarelse må man minnas att uppenbarelser också tolkas av människor och formuleras i mänskligt språk och tillhör därför sinnevärlden.
Mystiker menar sig kunna gå över gränsen, transcendera, men vittnar om det omöjliga i att göra rättvisa åt upplevelsen och kallar den outsäglig, arrhta. Mysterium betyder något man stänger till och tiger om. Wittgenstein insåg detsamma: Wovon man nicht sprechen kann, darüber muss man schweigen.

b. Vi lever självklart med en modern vetenskaplig världsbild. Kan man vara kristen utan att tro på övernaturligheter och så undvika konflikt med sin världsbild? Ja, det är närmast ett överlevnadsvillkor för kristendomen
menar John Shelby Spong. Han avvisar ”teismen”, dvs den övernaturlige Gud som ingriper och ändrar i sina egna naturlagar.
I biblisk tid var undren klon, gudsbeviset. I modern tid blir de tvärtom, en stötesten. Under strider inte mot naturen utan mot vår kunskap om naturen, summerar kort den mater-ialistiska inställningen. Denna återger ordet under dess bibliska betydelse: något att förundra sig över. Människorna häpnade står det. Det är aldrig någon poäng i NT att bön åstadkommer händelser utanför naturlagarna, så som krävs för helgonförklaring.

c. Den moderna världsbilden lär oss att vi som människor är en del av ett levande ekosystem, jorden. Den biologiska kunskapen ger konkretion åt bibelns känsla att det är i Gud vi lever, rör oss och är till. Vid närmare eftertanke måste naturen också ha ett värde i sig, inte bara människan. Blotta humanismen leder faktiskt fel.
Vi måste tänka längre. Människan är ju en del av ekosystemet, hon är jorden som blivit medveten om sig själv.
Vi andas materiell luft var sekund; andningen förbinder oss med moder Jord som en navelsträng med fostret.
Gud skapade mater-ien. Hitta Gud i det mater-iella är mitt mål. Varför skulle man inte kunna hitta Gud i det materiella?

2. Patriarkatet tycks också vara globalt. Och det konsolideras av religionen.

a. Herrska, dominera, kontrollera, exploatera.
I idéhistorien har mannen betraktats och agerat som herre, herrskat och dominerat och försökt kontrollera naturen inkl kvinnan. Och exploaterat dem. Kvinnor och barn och natur – natura är femininum - har stått på ena sidan och människan = mannen på den andra. Han är den aktiva, hon den passiva, som kontrolleras och exploateras.
Kyrkan har legitimerat detta synsätt, inte alls varit något salt. Genom betoningen av det transcendenta har de hierarkiska ordningarna befordrats, i både kyrka och samhälle.

b. Andligt - materiellt
Ett mycket mäktigt tankemönster i vår kultur förbinder andlig, ljus, rationell med mannen, materiell, mörk, emotionell med kvinnan. Denna tudelning har varit ett mycket verksamt tänkesätt, som är olyckligt eftersom det medfört segregation mellan män och kvinnor och deras världar. Det märks fortfarande i den segregerade arbetsmarkanden. Det kvinnor sysslar med, hemmets skötsel, vård av barn och gamla, av det som växer och det vi lever av ger heller inte avtryck i uppfattningar om vad som är ont. Är det olydnad mot Gud och överheten eller är det rädslan att bli övergiven, hjälplös, meningslös smärta?
Det har också medfört en falsk motsättning mellan ande och materia, där religionen fokuserar det andliga och det materiella/kvinnliga varit ointressant, mindre värt, ja till och med ont. I GT är fruktbarhetsgudarna fiender. Långt fram menade Cartesius att materien måste sättas i rörelse av Gud, medan Hume – liksom Lucretius - och senare naturvetenskap menar att materien har en inneboende kraft. Kristendomen hamnade med Platon på den andliga sidan och vi dyrkar aningslöst Fadern i himlen och glömmer moder Jord.

Vi får klimatets kris. Moder Jord i klimakteriet?

c. Materialism är fult. Varför? Gud skapade ju materien.
Människan är gjord av materia, jord enligt 1Mos 2:7. Hon är gjord av stjärnstoft, brukar Stefan Edman säga.
Det leder tankarna ut mot det oändliga universum, som består av materia – och antimateria.
Människan andas materiell luft var sekund. Hon äter, lever och dör likt andra materiella varelser på jorden.
Hon tänker sina fromma tankar med sin materiella hjärna. Varför har då ordet materialism blivit så fult?

Jorden upplevs av de flesta folk som femininum, som modern. Det är ingen tillfällighet att ordet mater-ia
bygger på mater, moder.
Teilhard de Chardin är inne på detta spår: Materien, urstoffet, är vår mor, som ordet säger. Anden föds ur,
är en verkan av materien. Vi människor är ensamma om att ha självmedvetande och förmåga till reflektion över oss själva, men all materia är i någon mening ”intelligent”.
Det är fråga om en gradskillnad, inte en artskillnad även mellan så kallade döda ting och vårt självmedvetande.

När jag använder ordet mater-ialism är det inte bara en lite utmanande ordlek. Nedvärderingen av kvinnan och av materien, mytiskt uttryckt moder Jord, är delar av samma patriarkala tankekomplex.
Vi dyrkar himlens Gud och nedvärderar moder Jord. Föraktet för och nedvärderingen av det materiella går hand i hand med kvinnoförakt och kvinnoförtryck.

Det är uppenbart att kvinnosaken och klimatfrågan hör ihop.
Vi ska ta ner mannen på jorden, till kvinnan och till barnen och till den övriga naturen. Att få honom och hela mänskligheten att inse att vi inte står över naturen utan är delar av den, beroende integrerade delar av den. Människan är jorden som blivit medveten om sig själv (Boff). Tat tvam asi, detta är du, för att tala med en annan världsreligion.

Detta är något att meditera över för att få en någorlunda korrekt självbild – och gudsbild.

3. Ett annat tänk: Mater-ien är helig
Som man tänker – och känner – handlar man. Om ekoteologin ska fungera som grund för ekologiskt handlande måste den gå djupare än till etiken med sina måsten och bör. Teologin ska vara konstruktivt inspirerande.

Religion är inte en lära om hur verkligheten ser ut. I så fall skulle vår mater-ialism lätt gå över i scientism.
Det gäller vårt sätt att förhålla oss till världen och det heliga. Nathan Söderblom: From eller religiös är den människa, för vilken något är heligt.” Heligheten ”finns i betraktarens öga”.
Moder Jord är helig. I en känsla av vördnad inför det heliga, av kärlek till moder Jord skapas lust och vilja och inte bara måsten och plikt till klimatarbete.

12 punkter om andlig mater-ialism

”Världen är skapad av Gud”, alltså även materien.
Jorden är helig och okränkbar. Om den förstörs kan den ej återskapas eller köpas tillbaka med alla våra pengar. Hel-ig, måste hållas hel.

Universum består av materia och är oändligt. Det utvidgar sig ständigt, fortare och fortare. Universum är större. Ofattbart, outrannsakligt, samma ord som brukar användas om Gud (fader) kan användas om moder Jord.

Är inte materien förgänglig? Nej, materien består av energi, som är oförstörbar. Evig.

”Bara död materia” är ett uttryck. Materien är inte död. Även sten består av rörelse. Och vi själva består av materia.

Jorden är en levande organism, (ekosystem). Vi är en integrerad del som är ömsesidigt beroende av andra delar. Såga inte av grenen i livsträdet som du sitter på!

Jorden är en organism med ofattbar mångfald, som är dess styrka. Liknelsen väv belyser enhet och mångfald. Inte bara människan utan även naturen har egenvärde.

Vi består själva av materia och andas materiell luft, som ger liv.

Anden, andlig reflektion är en funktion av vår materiella hjärna.

Människans särställning: hon är jorden som blivit medveten om sig själv; hon kan numera förstöra moder Jord, vilket medför ansvar.

Döden är en del av livet, inte straff. Syndens lön är döden (Paulus), måste avvisas som fel. Påsken berättar om kretsloppet, naturens och vårt eviga liv.

Naturen väcker förundran – precis som folk som såg Jesu under.

”Gud är relation” (KG Hammar). Gud visar sig i mötet mellan människan och omvärlden. Gud visar sig i relationerna förundran, vördnad, ödmjukhet, tacksamhet, tillit och tro, hopp, kärlek. De förhållningssätten är den bästa motivationen för miljöarbetet.

Det allra mesta av våra liturgiska texter, psalmer osv tillhör en diskurs som fokuserar en transcendent Gud
– som kan nås med böner(!) Men då är han inte längre transcendent, men fortfarande hemmahörande i en annan värld än vår.
Spong skisserar hur bön ter sig utan den gudsbilden.

Här en psalm med immanenta moder Jord som fokus:

O moder Jord, när jag i stum förundran
betraktar dig, en alltets ädelsten,
ser energi din massa genomströmma
i åskans dån, i trädets minsta gren.
Då jublar själ och kropp med dessa ord:
O moder Jord, o moder Jord!

Vår moder Jords mater-iella omsorg
och universums vilja att ge liv
de varje natt mig läker och försonar
mig med min samtid och en värld av kiv.
Då jublar själ och kropp med dessa ord:
O moder Jord, o moder Jord!

Mel. Sv ps 11

Detta är huvudtanke i John Shelby Spong, En ny kristendom för en ny värld. Verbum 2005.

Uttrycket tillskrivs Leonardo Boff.

Moder Jord i klimakteriet, Arcus 2008, gavs ut och presenterades vid Interfaith Climate Summit nov 2008 av Kvinnor i Svenska kyrkan med syftet att rikta det teologiska tänkandet mer på skapelsen, mater-ien, på skapelseteologin.

Nathan Söderblom: "Vilja vi ha reda på religionens väsen och grundformer, måste vi fråga de enskilda människorna om deras själsliv." ”Min sats lyder: From är den som håller något för heligt. From eller religiös är den människa, för vilken något är heligt. Söderblom, Den levande Guden, s 35. Cit ur Jan Hjärpe i Religionsvetenskap och teologi i ett 100-årsperspektiv - Nathan Söderblom, Tor Andrae och vår tid.

http://www.religionsvetenskapligasallskapet.se/relvet100-hjarpe-20061014...
Religionshistorikern Jan Hjärpe kommenterar sin föregångare Nathan Söderblom: Man kan lägga märke till att heligheten här inte ses som något objektivt, utom människan, utan är en subjektiv förmåga hos människan att projicera fromheten till det som ses och upplevs som heligt. Religionen finns i det personliga.

 

Mossklotet 'Moder Jord' i Uppsala domkyrka byggdes till seminariet om 'Moder Jord i klimakteriet - om klimatkrisen, hot och hopp' på Klimatkonferensen i Uppsala i november 2009.