You are here

Kvinnor i Bibeln

Boktips >>

De osynliga

För många av oss i kristna kvinnoorganisationer, som KviSK och SEK och deras motsvarigheter runtom i världen, är det ett stort problem att kvinnor så ofta är osynliga i Bibeln och i den traditionella kyrkohistorieskrivningen. Arbetet med att upptäcka de kvinnor som faktiskt finns i Bibeln och har funnits i kyrkohistorien har varit viktigt för kvinnor i kristna kvinnoorganisationer och motsvarande arbete har judiska kvinnor gjort i sina sammanhang.  
I det arbetet finns ett ursprung till feministisk forskning inom bibelvetenskap, kyrkohistoria, studiet av kristen teologihistoria och andra teologiska och religionsvetenskapliga områden.
Här på KviSKs hemsida finns en text som jag skrivit om Maria Magdalena som ger exempel på vad forskning idag säger om henne, men också på hur svårt det är att få historisk kunskap genom Nya testamentet och andra tidiga kristna texter om både kvinnor och män i den tidigaste kristna rörelsen.
Vi får snarare kunskap om hur vissa tidiga kristna  medlemmar tänkte kring Maria – och Petrus – och vad dessa gestalter kommit att representera för andra, när de själva var borta, än om Marias (eller Petrus) eget liv och tänkande.

Samtidigt kan vi ju leva med Bibelns gestalter och berättelser som vi lever med mytiska och litterära gestalter, med skönlitteratur och andra berättelser. Bibliska berättelser kan, som alla klassiska texter, inspirera vår reflektion kring människolivets villkor – och kring just kvinnolivets, eller manslivets – villkor. Som läsare skapar vi nya meningar i samspel mellan texten, våra egna personliga erfarenheter och förutsättningar samt de tolkningar vi lärt oss i olika sammanhang, inklusive söndagsskolor och predikningar.  Därför fortsätter vi att läsa Bibelns kvinnoberättelser som berättelser om våra egna liv eller om det liv som omger oss, så som vi läser skönlitteratur. Det viktiga är att vi vet vad vi gör.

Historisk forskning görs enligt sina spelregler, textanalyser med litteraturvetenskapliga teorier och metoder enligt sina, kyrkliga och personliga läsningar enligt sina förutsättningar och spelregler.                 
Det kan verka självklart men är viktigt att påminna sig om, både för att upprätthålla intellektuell hederlighet -  så att vi inte gör anspråk på att veta mer om det förflutna än källorna och de vetenskapliga metoderna gör möjligt  - och för att vi alla ska veta att vi är fria att skapa nya betydelser i gamla berättelser och låta dem handla om oss och våra liv. Så fungerar myter, skönlitteratur och bibeltexter – också.

Det publiceras ju därför böcker om ”Bibelns kvinnor” runtom i världen och det kan berika oss att genom dem ta del av andras läsningar. I dessa pandemitider har en del av oss, som lever ett begränsat liv men inte direkt drabbats av sjukdomen, tid att läsa, tänka och kanske också formulera våra egna tolkningar i skrift. Kanske kan vi samtala med andra om det vi läst och tänkt vidare, på en coronasäker promenad eller i KviSK-gruppen genom Zoom.
 

Boktips

Kan jag då ge något boktips? Tyvärr vill jag avråda från en bok som ser lockande ut:
Anna Sophia Bonde Mina bibliska storasystrar. Glimtar från Gamla testamentet.
Skellefteå: Artos&Norma, 2019.   
Där finns glimrande passager men problemet är, enligt min uppfattning, att Bonde lägger mycket plats på att ondgöra sig över allt hon tycker är dåligt.
Hennes kritik av samtyckeslagen går farligt nära att skuldbelägga våldtagna kvinnor och för den kvinna som gjort en abort är, tänker jag, hennes sätt att skriva om abort som att få en fet smäll.
Det är inte vad vi vill hitta när vi läser om ”bibliska storasystrar”. Överhuvudtaget tenderar boken att tappa bort bibelberättelserna och istället kritisera allt möjligt annat, vilket stör även på de ställen, där jag håller med Bonde.

Mitt boktips är i stället: Ylva Eggehorn  Mannen som aldrig byggde en veranda och 26 andra texter om kvinnor och män i Bibeln,
Örebro:Libris, 2014.
Boken finns att köpa som pocket via nätbokhandlar för 25-30 kronor (uppgifterna gäller i slutet av september 2020).
Den fungerar för enskild läsning och kan sannolikt vara samtalsbok för en grupp inom KviSK.
Här samlas texter från två tidigare böcker,  Kryddad olja (2005) – om kvinnor i Bibeln – och Där lejonen bor (2008) – om män och manlighet i Bibeln.
Det blir inte klart om hela böckerna inkluderas eller ett urval av texter. Texterna är korta, flera runt tio sidor men några så korta som två sidor och andra längre än tio.
Den som inte redan har de tidigare böckerna kan alltså få tag i dem på ett billigt och coronasäkert sätt.

För det första är boken välskriven, vilket vi kan vänta oss av Ylva Eggehorn.
För det andra reflekterar hon kring hur Bibeln kan läsas som vi läser myter och litteratur, som berättelser från en värld fjärran i tid, rum och kultur som ändå talar till oss och om oss och våra liv.
För det tredje ger förstås själva tolkningarna föda för tanken, för eftertanken.
När det gäller berättelserna om män blir de ofta utgångspunkt för reflektioner kring hur en annorlunda manlighet skulle kunna formas, annorlunda än den som alltför ofta är rådande.

Här skriver en medelålders kvinna som låter hela sitt liv – också sorgen över ett missfall – finnas med i läsningen av Bibeln. Solidariteten finns hos dem som tystats och kränkts genom historien när dessa delar av kvinnolivet blir del av bibliska berättelser.
Ibland ligger texterna tyvärr farligt nära att ta bibelberättelser – inte minst ur Apostlagärningarna – som okomplicerade källor till historisk information, men många andra gånger är det tydligt att Eggehorn vet att hon är del av en lång tradition av ständiga nytolkningar, som ligger långt bortom författarens avsikter eller det som var möjligt att tänka när texterna skrevs, men som ändå talar sant om våra gemensamma liv.
Samtidigt får vi också följa med Eggehorn när texterna ger henne möjlighet att tänka nytt om sitt eget liv eller vår samtid.  Därför rekommenderar jag Mannen som inte byggde en veranda för enskild läsning och, tror jag, också som utgångspunkt för samtal.
Därför rekommenderar jag Mannen som inte byggde en veranda för enskild läsning och som utgångspunkt för samtal. Eggehorns texter har använts i samtalsgrupp i Lunds stiftsgrupp för KviSK och fungerat mycket bra.

Hanna Stenström
September 2020