Världens fest Malmö 2012

Kvinnor i Svenska kyrkan medverkade vid Världens fest i Malmö i september 2012 genom förmötet på stiftsgården Åkersberg, vår öppna mötesplats Sykars brunn centralt i Malmö och sex seminarier.

Till förmötet var 13 internationella gäster från Brasilien, Costa Rica, Malawi, Mocambique, Palestina, Skottland, Swaziland, Sydsudan och Zimbabwe inbjudna. Förutom gemensamma måltider, samtal, böner, andakter och en frälsarkransvandring förberedde de 13 svenska kvinnorna de kommande seminarierna tillsammans med de inbjudna gästerna.

Cirka 300 personer besökte vår mötesplats Sykars brunn.
Våra inbjudna gäster Fulata Moyo från Kyrkornas Världsråd och Elaine Neuenfeldt från Lutherska Världsförbundet var flitiga besökare.
Fulata Moyo framhåller i sin reserapport till Kyrkornas Världsråd att Sykars brunn var en mycket inspirerande och verkligt livsbekräftande plats. Särskilt intryck gjorde möjligheten att där få sina fötter tvättade med ödmjukhet och medkänsla. För henne som en svart afrikansk kvinna var det en stund av förändring att
få sina fötter tvättade av sin vita svenska syster.
Hon skriver att upplevelsen förnyade hennes hopp om att vi tillsammans är förkroppsligandet av evangeliet
vid den förändring som behövs för liv, rättvisa och fred.

Elaine Neuenfeldt ledde seminariet Rättvisa mellan könen – upprättelse av kvinnor och män.
Seminariet behandlade den kristna teologins möjligheter att ge oss redskap för att uppnå ökad jämställdhet och hennes arbete med dessa frågor inom Lutherska världsförbundet.

I seminariet Slaveri finns här och nu delade integrationspedagogen Katja Wiebe och prästen Fredrik Hollertz med sig av fakta om trafficking och människohandel.
De berättade bl.a. om en resa till organisationen Aid-Rom i Rumänien inom ramen för ett projekt i Linköpings stift, som resulterat i ökad kunskap och medvetenhet om människohandelns olika former.
Budskapet var: Var uppmärksam på hemmaplan, särskilt på kvinnor och barn, som verkar fara illa. Människohandel finns överallt, och kyrkan kan hjälpa offren, bl.a. därför att människor ofta känner större förtroende för kyrkan än för myndigheterna.

Seminariet Focus Zimbabwe inleddes av Matsiliso Ndlovu och Josephine Siziba från kyrkans kvinnorörelse i Zimbabwe, varefter deltagarna samtalade i mindre grupper om kvinnans roll i kyrkan och samhället i Zimbabwe och Sverige i en anda av ömsesidigt lärande.

Seminariet Transpersoner och toleranshandlade om kyrkans arbete med transpersoner i Costa Rica. Transpersoner tillhör där en av de mest utsatta och diskriminerade grupperna. Kyrkan har på senare år arbetat med inklusivitet som en hörnpelare i sin teologi. Som ett sätt att synliggöra det osynliggjorda och ge en hjälp att se Kristi ansikte, där vi inte hade väntat det, visades en utställning med bilder och texter av transkvinnor, vilket följdes av ett samtal med svenska transpersoner under ledning av Katarina Hedqvist, tidigare missionär i Costa Rica.

I seminariet Rituell dansgavs en möjlighet att under ledning av Irene Stenvatten prova på rituell dans som
ett sätt att uttrycka kvinnors andliga erfarenheter. Rituell dans är en form av cirkeldans, där man gestaltar de grundläggande livsfrågorna på ett ritualiserat sätt med hjälp av en inledande berättelse, som kan vara en myt, en saga, en bibeltext eller någon annan berättelse med ett existentiellt innehåll.
Genom att dansa i kyrkan kan evangeliet förkroppsligas och livserfarenheterna få ta plats, synliggöras och bearbetas.

Karin Hedner