You are here

Höstglöd 2008

Referat från Höstglöd 2008

Höstglöd 2008 gick av stapeln i Högalids församlingshem, där Karin Grundberg med alla sina kontakter berett rum och föda. Vi fick även låna församlingens husmor.

Som sig bör en vecka före jubiléet om Svenska kyrkan historiska vägval att äntligen ge kvinnor tillträde till uppdraget som präst, handlade det första föredraget om en lekkvinna som verksamt och modigt bidragit till reformen, nämligen Märta Leijon.
Det hölls av professor Ann-Sofie Ohlander, som grävt fram en bortglömd person ur källorna, ett öde som ofta drabbat kvinnor.

Märta Leijon var lantbrukardotter från Småland, småskollärare och författare och verkade inom (nuv.) centerns kvinnoförbund, som stödde hennes linje. Hon var bland annat ledamot av en av många grupper och kommittéer som ledde fram till besluten 1957 och 1958. I den (1946) satt faktiskt inte mindre än 6 kvinnor, bland dem Ester Lutteman och Märta Leijon.
Man blev aldrig enig utan kom med det gamla förslaget från 1923 att kvinna skulle kunna bli präst men inte ha tjänst i annan församling än den där det redan fanns en manlig präst. Den kompromissen reserverade sig, förvånansvärt nog tyckte många, inte Ester Lutteman mot, men däremot Märta Leijon, som inte ville se några inskränkningar alls och motiverade sig i en lång reservation. Där återfinns citatet: vi äro dock icke främst könsvarelser utan födda till medborgare i Guds rike.  Denna reservation kom sedan att bilda underlag för besluten 1957-1958.

Under efterföljande festmiddag tarvades ingen underhållning – man umgicks och pratade av hjärtans lust.

Universitetslektor Maria Jansdotter Samuelsson ledde morgonen därpå en kort djupdykning i historien om varför det blivit som det blivit.
Judendomen inkl Jesus höll samman kropp och själ och Guds rike tänks inte som ett annorlunda liv efter detta. Det inslaget kommer från grekiskt tänkande, från Platon, som konstruerade en idévärld som skulle vara verkligare och finare än den materiella värld vi lever i.
Tudelningen och övervärderingen av det icke-materiella, som också knyts till mannen, har levt kvar och dominerat under årtusendena.

Om vi uppvärderar det kroppsliga = kvinnliga kommer betoningen att ligga mer på detta livets villkor. Detta kan bli ett stöd och en religiös inspiration för ansträngningarna att rädda jorden och oss själva.
Vi människor är en integrerad del av den levande organism som jorden utgör. Om hon lever kan vi med rätta kalla henne moder Jord.
Vi andas dess materiella luft var sekund och är helt beroende därav för vårt liv.
Det finns alla skäl att tala om moder Jord som helig, inte bara fader Himmel. Hon är ju okränkbar – vi kan inte återskapa henne om vi förstör henne.
Det mater-iella universum - mater betyder moder på latin - är oändligt och lika outrannsakligt som Gud i himlen.
Materien är inte förgänglig – den består ju av energi och energin är oförstörbar. 
Det biologiska kretsloppet säger oss att döden är livets och vår vän.
Vi behöver bröd från moder Jord innan vi lovsjunger brödet från himlen (sv ps 298).
Är inte detta vad vi egentligen menar när vi säger att Gud har skapat allt?
Dessa tankar bearbetades på olika sätt under ledning av komminister Maria Hallén och Anna Torstensson från Karlstad, som arbetat med projektet Himlajord under flera år.

Slutligen samtalade vi mot bakgrund av en sketch, där miljöfeminister mötte en traditionellare biskop och avslutade med den av ordföranden formulerade bönen som ni hittar här bredvid.

Linköping 080926
Kerstin Bergman