You are here

Barbro Månsson

2013 Barbro Månsson har avlidit, nästan 96 år, legendarisk i Kvinnor i Svenska kyrkan/Sveriges kyrkliga kvinnoråd.

Barbro var med om pionjäråren med Härnösands stifts kyrkliga kvinnoförbund, grundat av Anna Bohlin flera år innan hennes syster Margit Sahlin tog initiativ till bildandet av kvinnoråd i varje stift.

1971 utsågs Barbro till ordförande i Kyrkliga kvinnorådet, KKR, (senare Sveriges kyrkliga kvinnoråd) paraplyorganisation för stiftskvinnoråden och kvinnoförbunden, ursprunget till KviSk. Redan i början av 1950-talet blev Barbro Månsson sekreterare i Härnösands stifts kyrkliga kvinnoförbund, HKKF. Att detta var början på ett så långt och så inspirerande engagemang anade Barbro knappast då. Det blev många mil i bil på vägarna i Ångermanland, Medelpad, Jämtland och Härjedalen, många möten med bortåt 2 000 kvinnor i de 28 lokalavdelningarna spridda över hela stiftet; och därtill en resa ända till Hong Kong, där HKKF stödde Lutherhjälpens hjälpprojekt att bygga egna hem för flyktingar.

Kvinnorna i Härnösands stift samlade in 100 000 kronor och Barbro deltog i invigningen 1960. När Barbro blev ordförande i KKR hade hon en framtidsvision om en stabilare och mer demokratisk organisation från gräsrotsnivå och uppåt.

Barbro berättade om olika viktiga områden för KKR.
– Vi kom genom åren in på ett antal skilda områden. Ett sådant, där vi gjorde en pionjärinsats, var vård i livets slutskede. Den verksamhet som senare kom att utvecklas till Sjukhuskyrkan var ännu inte utbyggd, och vi hade förstått att personal som mötte döende patienter och deras anhöriga, hade ett stort behov av att lära sig mer och samtala om sitt svåra uppdrag.

– Vi lyckades intressera Sveriges kyrkliga studieförbund för ett gemensamt studieprojekt: Livet kring döden. Studiehandledning och pilotkurs kom 1974. Kursen fick stort genomslag i hela landet.

– Kvinnoprästfrågan var het på 1950-talet. Det var förstås viktigt att ge vårt stöd i ämbetsfrågan, men SKKR var i första hand en förening som skulle lyfta lekfolkets kvinnor och det är viktigt att vi har fokus på det även idag.

Texten är ett utdrag ur en längre intervju av Barbros dotter Gunilla Löfgren och Tua Gidhagen.